Om du går genom Fredhäll eller Kristineberg ser du hundratals balkonger från 1930-talet och 1940-talet. Funkishusen byggdes ofta med tunna betongplattor som sticker ut från fasaden utan stöd underifrån. Plattorna har nu stått i Stockholmsklimatet i 80 år eller mer. I många bostadsrättsföreningar kommer balkongfrågan upp på styrelsemötet just nu, när underhållsplanen ska ses över inför vårens stämma.
Betong kan se hel ut på ytan och ändå vara skadad inuti. Koldioxid från luften tränger långsamt in och sänker betongens pH. Efter några decennier når förändringen armeringen, och då kan stålet börja rosta. Rost tar betydligt större plats än stålet, så betongen trycks sönder inifrån. I äldre balkonger ligger armeringen ofta bara 10 till 20 millimeter under ytan, och därför syns skadorna tidigare där än på husets fasad.
Det är svårt för en styrelse att bedöma hur långt skadorna har gått bara genom att titta. Därför börjar de flesta föreningar med en statusbesiktning, där ett renoveringsföretag som Arenum Fasad & Betong undersöker varför skadorna har uppstått innan någon tar fram ett förslag på åtgärd. Utan en sådan genomgång är risken stor att föreningen betalar för lagningar som spricker upp igen efter några år.

Tecken som styrelsen kan se själv
Innan ni tar in hjälp kan styrelsen göra en första genomgång. Fotografera varje balkong från gården och gatan, gärna en torr dag i november när inga löv skymmer. Det här är tecknen ni ska leta efter:
- Rostfärgade ränder på undersidan av plattan. De betyder nästan alltid att armeringen har börjat rosta.
- Bitar av betong som har lossnat vid kanten. Om delar faller ner mot en trottoar är det ett säkerhetsproblem och inte bara ett estetiskt.
- Sprickor som löper längs plattans framkant. De följer ofta armeringsjärnen och visar var rosten trycker på.
- Räcken som glappar eller har rostat vid infästningen. Infästningen gjuts in i plattan, så skador där påverkar både räcket och betongen.
- Vatten som blir stående på plattan efter regn. Det saknas då lutning eller en fungerande droppkant, och fukten påskyndar skadorna.
Be också de boende knacka försiktigt på golvet med ett skaftet på en skruvmejsel. Ett ihåligt ljud tyder på att ytskiktet har släppt från underlaget.
Tre nivåer av åtgärd
Vad renoveringen kostar beror främst på hur djupt skadorna går. Siffrorna nedan är grova riktvärden per balkong och varierar med antal balkonger, ställning och tillgänglighet.
| Åtgärd | När den räcker | Ungefärlig kostnad per balkong |
| Lokal lagning | Enstaka skador och i övrigt frisk betong | Mellan 5 000 och 25 000 kronor |
| Omgjutning av kant och ovansida | Skador längs kanten och dålig ytbetong | Mellan 30 000 och 80 000 kronor |
| Ny balkongplatta | Kraftigt rostad armering eller osäker bärförmåga | Mellan 80 000 och 200 000 kronor |
Ställningen är ofta en stor post. I innerstaden står den dessutom ofta på allmän mark, och då behövs tillstånd från Polisen och en trafikanordningsplan som Stockholms stad godkänner. Räkna med några veckors handläggning för det.
Vem betalar för vad i en bostadsrättsförening?
I de flesta stadgar ansvarar föreningen för balkongplattan, räcket och fasaden, medan medlemmen ansvarar för golvbeläggning och målning av balkongens insida. Det ser dock olika ut mellan föreningar, så läs era egna stadgar innan ni skickar ut information. Ett vanligt missförstånd är att boende tror att de själva måste bekosta ett nytt räcke. De ska däremot tömma balkongen innan arbetet startar och räkna med att inte kunna använda den på några veckor.

Bygglov och räcken i en äldre stadsmiljö
En reparation som återställer balkongen i samma utförande kräver normalt inget bygglov. Ändras utseendet, till exempel med en ny räckestyp, en annan kulör eller inglasning, krävs i regel bygglov enligt plan- och bygglagen. Många hus på Kungsholmen är klassade som kulturhistoriskt värdefulla av Stadsmuseet, och då granskar staden ändringar extra noga.
Räckets höjd brukar också bli en fråga. Enligt Boverkets byggregler ska ett balkongräcke i normalfallet vara minst 1,1 meter högt, medan många funkisräcken är lägre. När ett räcke byts ska det nya i princip uppfylla dagens krav, men reglerna om varsamhet gör att man ibland kan anpassa lösningen till husets karaktär. Ta upp frågan med stadsbyggnadskontoret tidigt i processen.
Varför vintern är rätt tid att planera
Betong ska helst gjutas när det är varmare än ungefär fem grader, så själva arbetet görs vanligen mellan april och oktober. Det betyder att besiktning och offerter bör vara klara under vintern om stämman ska kunna fatta beslut i maj eller juni. Föreningar som väntar till våren hamnar ofta ett helt år efter, eftersom entreprenörerna då redan har fyllt sin säsong.
Ett vanligt misstag är att renovera balkongerna för sig och några år senare måla om fasaden eller byta fönster. Då betalar föreningen för ställningen två gånger. Gå därför igenom fönster, fasad och balkonger i samma besiktning, även om ni bara har råd att genomföra en del av arbetet direkt.